vill prata till punkt
Nu har jag inte pallat blogga på några dagar.
Funderar åter igen på att lägga ner bloggen,
Funderar åter igen på att lägga ner bloggen,
fast det är ju skönt att skriva av sig i för sig.
Även fast ingen läser den.
Att skriva av sig för något som sitter i psyket och gnager
blir dagens ämne. Jag har stört mig på något här hemma
nu ett tag. Det är en sån liten, fjantig grej egentligen,
så det är inte ens nåt att bråka om. Men när det händer om,
och om igen så BLIR det en större sak av det hela.
Here's the deal. Varje gång som jag sitter med några i familjen
Here's the deal. Varje gång som jag sitter med några i familjen
och pratar, så blir jag gång på gång avbruten, precis när jag
berättar något. Så onödigt som sagt, men det är så jobbigt
bara. Det känns som att jag inte är respekterad här. Och om jag
säger ifrån och typ "vafan lyssna då, JAG pratar" så vänds det
emot mig igen. Ingen ber om ursäkt heller, vilket jag tycker de
ska göra.
Men jag vet inte. Kanske borde sätta mig med dom och prata
ut om det, så det inte blir ett ännu större irritationsmoment.
Eller ja, om man får prata till punkt....
