Anna Broms

Vi har haft sportlov i dryg en vecka nu, och vad gör jag om dagarna? Ingenting.

Visst nacken ömmar rätt ofta, och då sugs lusten att göra saker ur mig. Men den

övriga tiden som jag faktiskt mår helt bra i nacken, varför gör jag inget då?

Jag vill vara den där pigga, glada tjejen som hittar på roliga saker hela tiden.

Och jag har varit det, -förut. Då var det stall, kompisar, shopping ibland. Man

försökte verkligen ta vara på sina dagar.

Men nu sitter jag hemma varje dag här på lovet. Inne för det mesta.

Ser på film, småpysslar med nånting, har tråkigt. Tänker på allt jag vill göra

och känner att nej, va jobbigt. Varför känner jag så starkt att det är jobbigt?

Jag antar att jag bara har "ramlat i ett hål" av bekvämligheter. Jag har vilat kroppen

så mycket sedan snebelastningen som resulterade i kiropraktik och flera veckors

vila, att jag har svårt för att komma igång igen. Och var ska man börja?

Jag gick ut igår iallafall, och var ute över en timme med hundarna. Det är då som det

känns som bäst. På tal om djur så saknar jag hästen så sjukt mycket så att jag dör,

har inte träffat honom på flera veckor. Jag har inte orkat.

Efter en lång och jobbig text att skriva kan jag iallafall konstantera, att jag bör fan

rycka upp mig lite. Det är nu man ska leva, jag tar ju förfan studenten snart. Sen

blir det svårare antar jag.
Så nu kör vi!